Persongestaltningar genom film och skrivande av Twistorier - noveller i "mikroformat"

"Sol ute sol, inne sol i hjärta, sol i sinne" och visst stämmer det? När solen tittar fram och tränger sig in i skolbyggnaden blir vi nog alla lite piggare och ljusare till sinnes.

Just sinnesstämningar har varit aktuellt den senaste veckan när vi med våra 8:or arbetat med persongestaltningar utifrån film. Innan vi tittade på filmer arbetade vi med gestaltningar av känslor där vi ville få fram att känslor kan visas på andra sätt än genom att skriva eller säga att någon är t ex glad eller nervös. Istället för att använda adjektiv kan vi välja att gestalta känslor genom att berätta vad personen gör; genom handlingar och verb. T ex kan glad visas så här:

 "Harry tittade på provresultatet och reste sig hastigt upp från stolen. Han hoppade upp och ner, lyfte armarna ovanför huvudet och ropade yes!". 

När vi har jobbat med känslor har eleverna också själva fått gestalta känslor för varandra genom att använda kroppsspråk, inte helt enkelt visade det sig. Detta har vi bl a gjort genom att elever får dra lappar ur en burk. På lapparna står en känsla eller en sinnesstämning som eleven ska gestalta för sina kompisar.

I tre klasser har vi på svensklektionerna tittat på film i syfte att se hur personer gestaltas. I två av klasserna såg vi Josefines himmel och i en #hashtag del 1.

I de klasserna där vi såg Josefines himmel fick eleverna i par studera en av följande karaktärer som de fick sig tilldelad:

- Josefine

- Josefines pappa

- Pappans flickvän

- Simon

I #hashtag blev det dessa fyra som eleverna i par fick studera:

- Freja

- Nabila

- Maryam

- Maryams pappa

Innan vi startade filmen pratade vi om vad vi faktiskt kan utläsa och förstå om en person utan att det egentligen sägs eller skrivs uttalat. Syftet med detta är att eleverna sedan ska kunna omvandla och använda sig av detta sätt att tänka när de skriver sina noveller. Att i stället för att beskriva en karaktär som  t ex  osäker och blyg kunna berätta det genom att gestalta personens kroppsspråk, handlingar, ordval  tonfall och sinnesstämning.  Att med ordens hjälp skapa bilder och uppfattningar hos läsaren.

Innan vi tittade på filmen gick vi tillsammans igenom detta blad för att eleverna skulle ha dessa saker i bakhuvudet när de studerade "sin" person under filmens gång.

Eleverna blev väldigt engagerade i uppgiften och i sin person och efter filmen satte de genast igång att diskutera frågeställningarna med sin "par-kompis". I paren skrev de ner stödord kring sin studerade karaktär. Efter ca 15 min fick de sedan bilda större grupper tillsammans med de andra par i klassen som haft samma person i fokus, för att diskutera och se om de hade fått samma uppfattning av henne eller honom. Avslutningsvis fick varje grupp berätta lite kort om sin karaktär för övriga klasskompisar medan de andra först lyssnade och sedan fick kommentera ifall de höll med eller om de hade uppfattat något på ett annorlunda vis.

Den här veckan har vi också ägnat oss åt det roliga, engagerande och utmanande skrivandet av twistorier, noveller i "mikroformat". Detta arbete har jag gjort både med helkasser i svenska och med  SVA-grupper. Efter att under några veckor på olika sätt ha arbetat för att få eleverna att se och upptäcka  novellkurvan/dramaturgikurvan (se förra inlägget) i filmer och texter var det nu dags för dem att börja skapa utifrån densamma. 

Jag började med att visa följande text:

Efter att jag läst den högt, med inlevelse, ställde jag frågan:

"Vad är det här för typ av text?"

Eleverna kom med olika gissningar och förslag, flera gissade på dikt och förklarade det med att den är skriven utan hela meningar, precis som dikter ofta är, och har fokus på "viktiga" och betydelsebärande ord. Någon tyckte att texten var "konstig" men ändå lätt att förstå, andra sa att texten var en sammanfattning, t ex på en berättelse.  Alla var överens om att att den var lätt att läsa och att den hade en tydlig handling. Med viss handledning från mig och hittade vi tillsammans novellkurvan i texten och kunde utläsa problemet, vändpunkten och avslutningen.

"Det vänder när den starka handen kommer, då förstår man att personen kommer att klara sig" sa en elev i en av klasserna.

Efter att vi pratat en stund om texten och dess uppbyggnad och handling berättade jag att den här typen av text kallas för twistoria och är en novell i mikroformat. Jag frågade om de kände till twitter och de flesta brukade vara inne där, även om inte så många brukade skriva inlägg, och sedan samtalade vi om skillnaden mellan twitter och facebook och instagram. Då konstaterades snabbt att man på twitter inte fick skriva så långa inlägg och eleverna kopplade då ihop "tweets" med den korta twistoria-texten. Jag förklarade hur tweet och historia tillsammans blev uttrycket twistoria och gick igenom vad en sådan text är:

Efter att vi gått igenom detta fick de sedan via Classroom även följande instruktion:

• Skriv först en twistoria som sammanfattar innehållet i en av de tre kortfilmer ni sett; Jägaren, Bevakad eller Josefines himmel. Markera twistorians text ->gå in på verktyg -> antal ord -> titta på tecken, där ska det stå 140. Skriv, fixa och gör om tills det blir just det antalet.
• Skriv sedan en till twistoria (140 tecken även här) , nu med eget innehåll. Om du hinner; skriv även en tredje.

Använd förslagen nedan om du vill/behöver:

• Vilse i en skog eller stad
• Försvunnen resväska
• Ett inbrott i ditt hem
• Kär i den nya killen/tjejen i skolan
• Vinsten i matchen
• Cykelolyckan
• Mardrömmen
• Övervinna en rädsla
• Mötet med en känd person
• Lottovinsten

Syftet med att eleverna skulle skriva twistorier är att de med en tydlig ram och få ord (bara 140 tecken!) ska försöka hitta en novellens dramaturgi. Att genom att enbart använda de absolut nödvändigaste orden få fram en handling med början, vändpunkt och avslut. Dessutom är det skönt för de elever som tycker det är tufft att skriva längre texter med utbyggda och utvecklade meningar att vid detta skrivande bara behöva fokusera på handlingen och hitta de viktigaste orden. Oftast är det de elever som i vanliga fall har lite bekymmer med skrivandet som tycker det är allra roligast och lättast att skriva twistorier. För de som har lätt för att skriva långa texter med många ord blir detta en lite större utmaning men även hos dem blev det en mycket uppskattad skrivuppgift. Att fixa och trixa med att få exakt 140 tecken var utmanande och roligt och lyckan fullständig när man fick rätt antal.

Några elevexempel:

Festmusik, mycket folk. Ett pistolhot, skott. Smärtan, mörker, rädslan. Räddar, sirener. Hjälp, stöd, överlevare. Familj, nu orädd och glad.

Pappa, Josefin  seglar.  Träffar Kerstin och Simon. Kärlek. Intresserade av varandra.  Osams. Josefin idé och Simon följer med seglar iväg.

Snören, reflexväst, mössa. Kyla, isvägen. Stormen, mörkret, vilse. Ensam, rädd, ljud. Gren i ögat, in i väggen. Lampa, ljuset, huset, hemma.

Cykel, hala vägar, möter moped, krash, fryser,  ont överallt, svimmar, vaknar, ambulansbil, sprutor, slangar, pappa kom, MCdonalds, bra igen.

Twistorierna kommer sedan finnas med i elevernas fortsatta skapande och kommer att få fungera som stomme i nästa uppgift som kommer att bli Kortnoveller. Spännande fortsättning följer!

Läsloggar som tankeredskap och boksamtal på Chambers vis

Ännu en vecka har gått sedan terminsstart och arbetet med eleverna är i full gång.  Vid mina morgonpromenader till jobbet ser jag hur det blir ljusare för varje dag och dessa stunder innan arbetsdagen tar fart ger mig chansen att reflektera och samla tankarna och inför en ny dag.

I mitt förra inlägg berättade jag om att skrivandet kommer att vara i fokus denna termin och vi har fortsatt arbetet med att koppla den berättande textens/filmernas dramaturgi, novellkurvan,  till kortfilmer från UR Skola Tre berättelser . Kring filmernas spännande innehåll har vi haft många intressanta och givande samtal i klasserna samt även låtit eleverna skriva reflektioner utifrån olika frågeställningar kring respektive films innehåll.

Under förra terminen då vi ägnade mycket tid åt textsamtal använde vi oss nästan genomgående av läsloggar som tanke- och reflektionsredskap. Läsloggar av olika slag är något jag upptäckte och började använda mig av för ganska många år sedan och de har kommit att bli en viktig utgångspunkt i min undervisning kring texter, böcker och läsning. Den stora fördelen med läslogg är att eleverna ganska snart får kläm på modellen; hur den fungerar och vad den leder till, och den ger dem både stöd och struktur när de ska reflektera kring det de läser. Om du är intresserad av att läsa mer om läsloggar finns det massor att ta del av i Läs - och skrivportalen modulen Samtal om text del 3.

Min favorit bland läsloggar är den som brukar kallas för CITAT och TANKE. Eleverna gör då en logg bestående av två spalter där de i den vänstra skriver citat ur texten och i den högra skriver tankar om citaten.  Oftast gör de loggen i ett Google Drive-dokument som de delar med mig. Då kan jag läsa och kommentera det de skriver.  När eleverna ska välja ut citat efter ett läst avsnitt eller kapitel ska de ta ut sådant som de t ex:

• Håller med om/inte håller med om
• Inte har förstått
• Blir förvånade över
• Blir upprörda över
• Får tankar och minnen av
• Tycker är särskilt fint och vackert formulerat
• Tycker är spännande
• Blir nyfikna på
• Tycker är roligt
• Tycker är sorgligt

När de ska skriva sina tankar om citaten brukar jag ge dem förslag på hur de kan inleda:

Jag förstår inte….

Jag lägger märke till….

Jag undrar….

Det påminner mig om....

Jag tror att....

Jag är förvånad över att…

Jag skulle vilja veta….

Jag inser att….

Om jag var….

Det viktiga här är att…

Jag är inte säker….

Citat och tanke-loggar fungerar lika bra vid skönlitterär läsning som vid läsning av faktatexter, som här från vårt historiska tema i början av förra terminen, "Ett bättre liv":

Jag fick under förra läsåret tipset om att i mina SVA-grupper läsa en bok som heter "Tjejen som ville hämnas" av Jörn Jensen. Boken handlar om starka, självständiga och hemlighetsfulla Tove som med alla medel försöker hämnas på de tre killar som överfallit henne. Bokens handling grep genast tag i eleverna, dels för att Tove hamnar i extremt spännande situationer och och dels för att det finns vissa inslag av kärlek mellan henne och bästa vännen Nick. Till elevernas stora glädje fanns det fler böcker om Tove och hennes upptåg och nu har vi kommit fram till den sista, Killen som hotade.

Under tiden som vi har vi har läst böckerna har vi arbetat med läsloggar vilka sedan har använts som underlag vid boksamtal, både i smågrupper och i helgrupp. Vi har också tränat på att göra sammanfattningar av lästa kapitel med hjälp av skrivmallar samt arbetat med ord- och begrepp på olika sätt.

 Det är imponerande att se hur mycket eleverna får fram med hjälp av loggarna samt hur goda samtal det blir med utgångspunkt i citaten och tankarna.

När vi avslutade den tredje boken, Drömmen som brast, valde jag att använda mig av Aidan Chambers modell för Boksamtal. Jag gav eleverna varsin "Fyrfältare" med följande rubriker som utgår ifrån Chambers grundfrågor som baseras på "Jag undrar-modellen":

Efter att jag förklarat och gett exempel hur de skulle gå tillväga satte de genast fart att enskilt skriva under vid respektive rubrik. Vi valde att dels fundera kring den tredje, just lästa, boken men också till de två föregående i serien.

Gillar - sådant de tycker om och uppskattar i boken/böckerna, allt från personer till språk, speciella händelser och miljöbeskrivningar.

Ogillar - sådant de inte tycker om med boken; dess innehåll, upplägg, personer osv.

Mönster - sådant som upprepas och kommer igen, kopplingar till tidigare böcker och återkommande, typiska drag.

Frågetecken - sådant de inte förstår eller undrar över, frågor som de vill ha svar på.

Eleverna tyckte att det var tydligt och roligt att skriva kring de olika rubrikerna, de menade att boken på det här viset blev ordentligt "genomdiskuterad" och utvärderad när vi med hjälp av allas ifyllda "rutor" diskuterade och pratade och sedan skrev ihop en gemensam fyrfältare.

Nästa vecka fortsätter arbetet med noveller och vi kommer då att sätta igång med att skapa #twistorier, mer om det i nästa inlägg! 

En ny termin har tagit sin början - med skrivandet i fokus

Efter nästan tre veckors jullov har vi då satt igång igen. I måndags startade skolans personal upp arbetet med en gemensam samling för alla följt av arbetslagsarbete på förmiddagen och sedan ämnesträffar under eftermiddagen. Igår var elevernas första dag, det känns alltid lika bra att möta dem igen efter lov och ledighet. Det är liksom i mötet med eleverna det händer;  inspirationen och arbetsglädjen infinner sig direkt!

Den här terminen kommer vi att arbeta med modulen"Skriva i alla ämnen 7-9"  i Läslyftet. Idag har jag ägnat tid åt att sätta mig in i modulen och vad den kommer att innebära och den känns helt rätt! Dels blir det en naturlig följd på höstens modul "Samtal om text"  att nu få fokusera på skrivandet av texter och dels eftersom alla vi som har 8:or på skolan under våren planerat in att ägna mycket tid åt skrivande i och med att våra elever ska arbeta med novellskrivande. Skrivandet ska till slut mynna ut i en antologi, "Åttologi", med en samling av deras alster. Under arbetets gång kommer vi även i svenska och svenska som andraspråk  kunna få in andra "skrivhandlingar" än just den berättande formen och med tanke på alla de olika texttyper som finns i skolan och livet kommer alla ämnen lätt kunna arbeta utifrån samt utvecklas genom modulen. Det är ju nämligen precis så som det står i inledningen till denna modul i Läs- och skrivportalen: 

 "Eftersom innehåll och struktur i texter skiljer sig åt från ämne till ämne behöver alla lärare utveckla kunskaper som rör det skrivande och de texter som förekommer i de egna ämnena. När eleverna ges möjlighet att skriva i alla ämnen får de därmed en chans att utveckla tankar i ämnet och visa sina ämneskunskaper genom sitt skrivande. Det främjar elevers lärande." 

För att friska upp minnet hos eleverna kring berättande texter och speciellt noveller, började vi med att prata om vad de kom ihåg av texttypens typiska drag och struktur. Vi tittade på novellkurvan som vi använt oss av vid flera tillfällen tidigare och vi knöt an till tidigare lästa och skrivna texter som passade in här. Jag improviserade också och berättade om en pojke som tappat bort sin väska på väg till skolan och lät handlingen tydligt följa kurvan.

Under jullovet hade jag av en slump hittat en mycket bra serie med filmer på UR Skola,  "Tre berättelser". Serien består av tre kortfilmer som är inspirerade av litterära klassiker med ett varsitt separat program om den litterära genre som filmen tillhör. Serien riktar sig i första hand till SVA-elever 7-9 men fungerar precis lika bra för elever som läser svenska. Till programserien finns både lärarhandledning och arbetsmaterial som kan användas om så önskar.

Jag valde att börja med kortfilmen "Jägaren" som handlar om Vanja som drömmer om att bli jägare. Tillsammans med ett killgäng beger hon sig ut på illegal älgjakt då en stor belöning har utlovats till den som skjuter älgen. Saker och ting går över styr och diverse hot dyker upp i skogen...Jägaren är inspirerad av klassikern "Skriet från vildmarken" av Jack London. 

I arbetsmaterialet finns till varje film en lista med förklaringar på ord- och uttryck, avsedd för elever som är relativt nybörjare i svenska, vilken vi gick igenom tillsammans eftersom detta var en grupp med SVA- elever.  När vi sedan såg filmen reagerade de på och kände igen orden vi pratat om innan.  

Innan vi började se filmen fick de också  i uppgift att under filmens gång tänka på dramaturgin - novellkurvan; hur inleds det hela, på vilket vis sker en upptrappning, var kommer vändpunkten osv. 

Eleverna blev mycket engagerade i filmens handling eftersom det finns en person som i deras ögon gör "fel" och de var väldigt upprörda över det. Vi pratade efteråt en del om vad som faktiskt hade hänt och varför vi trodde att det blev just så. Slutet är inte heller helt solklart utan skapade vissa frågetecken.Sedan ritade och skrev vi tillsammans "kurvan" på tavlan och noterade vad som var själva inledning, vad som bidrog till upptrappning, när det vände och varför och hur det avslutades.

Nästa lektion ska vi arbeta vidare med tolknings- och värderingsuppgifter kopplat till filmen samt fortsatta arbetet med berättande text och novell. Det ska bli spännande att se hur utfallet blir imorgon när jag kör ungefär samma upplägg i en helkass i svenska, där det naturligtvis även finns flerspråkiga elever.

I måndags vid vår gemensamma samling i aulan presenterade vår rektor en del ledord kopplat till vad som är viktigt framåt i vårt arbete och jag tänker helt enkelt sno några klockrena ord för att med hjälp dessa avsluta detta inlägg: "Tillsammans och gemensamt". Kort och gott.